gums

Felicia har alltid tyckt att detta med sömn varit sjukt överskattat. Det tog över ett år innan sömn-hela-natten kom någon enstaka gång. 

När hon väl sov hela natten, så vakande hon urtidigt. Det är liksom först nu när hon är 8 år som hon kan sova länge (8-9) på morgonen.

Vet att jag blev riktigt sne o sur när jag hörde om alla andras jämngamla barn som bara sov,sov o sov hela nätterna igenom UTAN mat minsann.

Kul för er med sovande barn..Verkligen.

 

Med Elvira började det redan när hon låg i min mage. Jag fick gå upp o kissa både 1,2,3 ggr/natt redan tidigt i graviditeten. Sen kom lilla underbara ut o vakenheten på natten fortsatte. Vi är uppe 1-3ggr varje natt. Ibland 4 ggr.. 2 för mat o minst 2 ggr får jag hjälpa henne med nappen. Enl Bvc behöver hon inte äta på natten längre..grattis o lycka till med att ge oss med det.

Lördag till söndag sov barnen hos farmor o farfar då mamman o pappan var på bröllopsfest.

Söndagem var lilla E så sliten att hon somnade 19.15.. För natten👏.. Hon sov till 5 imorse så hon lär varit riktigt sliten igår. Men sen var det roliga slut så här är vi, Elvis o jag, i vardagsrummet sen 5,35 (kl nu 6,55).

Hon kvittrar o är skitnöjd. Mina ögon svider av trötthet o jag blir lite småsur över tanken att nästa långa sovmorgon kommer om typ 7,5 år.. Jösses😴. Tur att man fått de vackraste barnen på denna jord.. Annars vete tusan hur jag o vi skulle klara det. Mvh sleepless på Hammarö

Jag är ingen människa som brukar provocera för att folk ska reagera o skapa egen mening. 

Men, gissa om jag ska sticka ut hakan lite nu o röra om i grytan.. 

Det är högsommar. Värme o sol. "Alla" vill hänga på strand vid vatten El pool.. Det är vilket som.

Men, hur många av oss (mest kvinnligt folk) låter bli att besöka offentlighetens stränder o bad pga     det där lilla trollet som sitter i vårat huvud o skriker i våra öron *ful,blek,fet och fel*?

 

Svaret är alldeles för många. Ingen kommer döma mig för att jag är på jakt efter svalka o en härlig stund tillsammans med mina barn lättklädd likasom alla andra. 

 

Fick för mig i sommarens begynnelse att jag var ovärdig bad, strandhäng, bikini mm. Jag fick barn tidigare i år, o 8 år sen innan dess.

Kroppen är min, den har burit mina barn o jag är egentligen stolt över den där degpåsen som är kvar. Fast i det sjuka samhället ser inte en bikinikropp ut så. 

Gick till en sportaffär o provade ut ett plagg som skulle dölja degpåsen väl, men nej. Det såg liksom inte rätt ut. Och varför måste jag dölja? 

 

Jag ÄR värdig att vistas ute, med min kropp i en bikini om jag så önskar på en strand vid vattnet. 

Ikväll åkte vi till mörudden för ett kvällsdopp. Mitt första för i år. När jag stod där vid vattenbrynet i min röda bikini med Vänerns vatten skvalpande kring mina ben kom jag på mig själv att tänka på att alla där var skapta i olika former o modeller. Vackert o precis som det ska vara. 

Jag tog min bikini+kropp o slängde mig i. Känslan.. Svalkan..glädjen.. Så himla härligt!

 

Jag skiter from nu i att lyssna på det lilla otrevliga trollet i huvudet, o ska faktiskt ge detta med bikini, bad, strand o sommar en ny chans. 

Jag är unik likasom du. Var dig själv o skit i andra. Punkt liksom.

För 8 år sen, alltså 2006 hade vi nästan precis fått vår älskade förstfödda till oss. Lika nu som då var det en riktigt varm sommar. 

Lilla Flis.. Åh vad jag led med henne.. Vi satt inne mest hela tiden då pappan i huset o farfar byggde både altan o gargage..

Nu 8 år senare, 2014, har vi det hyfsat skönt inne tack vare luftvärmepumpens cooler. 

Ena dagen är det bra, lugnt o som enligt någon slags rutin. För o med  Elvira alltså. Måste säga att på 8 år hinner man få ett annat perspektiv på småbarnslivet. Barnen växer o kräver hela tiden något annat. Vi har två barn nu. En som är 8 år, totalt världsvan o coolast i världen, en riktig minitweeni med skinn på näsan o hjärtat på rätt ställe❤. En som snart är 6 månader som förvisso är minst.. men har en fantastisk personlighet o är så himla glad. Båda barnen berikar vårt liv med glädje o kärlek❤

Detta med bebisar, små bebisar o planering verkar inte fungera i vår värld. Sömn.. Ryker den för den lilla.. Så skiter den sig för oss andra. 

Dagsform.. Verkar kunna variera sig sjukt mkt. Från glad o piggelin till livet-är-pest-hjäääälp-mig!!!! På bara några timmar. 

Ve o fasa att någon av vårdnadshavarna skulle ha en dålig dag mitt i detta.. 

Min mage har länge levt sitt eget liv. Magkatarr(er) som avlöst varandra, trög mage, uppblåst mage, laktosintolerans o IBS. Man vet liksom aldrig när det är en helt hundra bra dag.

Den andra vårdnadshavaren dras med huvudvärken Allan Idag. Trist.

Den enda som verkar (som har!!) en bra dag är Flis hos mormor & A i Örebro.

 

Att göra-listan växer kaosartat o folk man vill umgås med får vänta lite då man inte varken vill åka någonstans med bebis som är snuvig o varm el känner att man inte kan ta hem folk för att dammråttorna ständigt förökar sig o humöret inte är på topp hos någon av de hemmavarande familjemedlemmarna... 

 

Så det här med att planera saker nu är ungefär som  när Flis var sjuk o infektionskänslig.. Det är här o nustatus som gäller.

 

Kan dock komma med dagens tips i matväg alla fall.. Vi som alltid (ja alltid) kommer på att vissa maträtter el fenomen är fantastiska sisådär åååååår efter att innepinnarna sett,hört,gjort det. 

Pulled Pork. Ät det. Gör det själv el köp färdigt. Oavsett.. Sååååå himla gott. 

 

 

Byggarebob o jag. Uppsala Tur o retur. Snark god natt 😴

Åh shit.. Jag kommer ha träningsvärk imorgon. Why? Hade lite energi kvar när kvällen kom i drog på mig löparkläderna o gav mig ut på en tur.

Den logiska människan i mig sa "gå snabbt, typ power walk".

Den spontana o impulsdrivande människan i mig sa "spring tills du stupar, är du ändå ute o ska springa så gör det fort o snabbt avklarat" (tack o lov så är det ingen människa jag brukar lyssna på 🙈)

Vuxenjag sa "intervall spring, kalla det inte att löpträna, ta det för vad det är o ja du måste börja någonstans. Tjejen som vann vårruset på 17 min för 5 km är vältränad o i form. Det är inte du.." 

 

Valde att lyssna på vuxenjag. 14 min intervall blev det. Springa 1 min gå 1 minut. Sen yttligare 15 min snabbgång hemåt.

Konstaterade efter detta. Urusel kondis, övervikt suger stenhårt o gör ont att konka runt på (ännu värre vid att springa), jädrar va duktig jag var som faktiskt kom ut ikväll. Bjuder på en träningsselfie

Jag vill försöka förklara en sak. Att vara gravid sliter på kroppen. Förlossningen är den yttersta påfrestningen som en kvinnokropp utsätts för i min värld.

Så även om jag älskar sol, sommar, värme o bad .. Så skippar jag nog det offentliga badet 

denna sommar. Sjuuuukt deprimerande att hoppa i badkläder i dagsljus 😡. Om inte så kanske jag kan hoppa i Pöööölen i mörker härhemma 🙈

Det börjde som en förvarning vid 23-tiden igår. Lilla sparv vaknade o var helt otillfreds, hon fick mat o nattades om. Vid 01,50 fick jag gå upp till dendära micron. Fast hungrig var hon egentligen inte. Liiiite varm ja, men ingen feber.. då. Från 02-04 slängde hon sig huller om buller o var väry missnöjd, jag strök henne på huvudet hela tiden. Hon måste ha sovit en stund för när kl var 04,45 började hon igen. Då fick pappan ta över o direkt kände han febern. Första febern för lilla sparv. Hon har varit allt utom sig själv idag 😔. 

Hon har sovit sig igenom det mesta av dagen.. O somnar strax igen. Älskade lilla.. Hjärtat gör ont när inte du mår bra❤

Jag sörjer som fan att jag inte kunde amma den här gången. Jag känner mig världsjävlasämst oavsett alla hyllningar om att "5 månader?? Braaaa jobbat, hejja dig, duktig du" mm. Det var 5 jobbiga månader. 5 månader av en liten bebis som älskade att amma, men blev så ledsen o frustrerad när hon inte blev mätt. Någonsin. 

Asless på att gå upp på nätterna för att värma flaskor, när jag egentligen bara vill samsova med  henne nära o amma när hon vaknar. 

 

Jag har legat halvt påklädd på nätterna för att det suger hästballe att lämna en varm säng.

Det var kallt att gå sömnstrucken gm lång hall o stirra sig blind på en digital klocka som räknar ner från 35 sek.. Måste stänga av innan helvetet tjuter tre ggr.. 3,2,.....1 NU!!!! yes jag klarade det nu med *pust*

 

Hon ligger nära mig o äter sin flaska. Tittar på mig som hon frågar "vad är det här? Varför försvann du när jag låg här o letade efter dig?"

 

Det är en sorg att inte kunna amma. Min sorg. Elviras sorg. Jag identifierar mig inte som mamma enbart baserat på att kunna amma.

Jag ger mina barn ömhet, närhet, kärlek och omsorg i överflöd. Jag är närvarande o intresserad av deras liv.  Jag pratar med dom, ger dom ord och är deras stöttepelare i livet.

 

Jag kommer igen. Jag kommer släppa detta såsmåningom.. Men just nu är det riktigt känsligt , så där känsligt att frågar du mig "ammar du inte..," så kommer jag börja gråta garanterat.