Att röra och beröra

Jag har en offentlig blogg, men det är inte ofta som jag verkligen funderar på vilka det är som är här o läser. Hej på både vänner, familj, släkt, bekanta och främlingar :) Bloggen används som ett redskap för ventilation o reflektion. Många ggr per dag kan man fundera på de val man gjort, vad man har sagt, hur man har sagt det och vart det lämnar morgondagen. Jag arbetar som förskollärare numera. Det är fantastiskt kul att faktiskt få utöva det jag läst till. 3½ år på uni V (uttalas uniiii Veeee) Universitet-akademiska studier. Jag har förstått att jag både rör o berör med mina ord. Tack, förlåt och varsågod. Bloggen är som en öppen dagbok och jag delar med mig av det som jag orkar och vill. Idag vill jag dela med mig känslan av att vara behövd och omtyckt. Ett syskonpar (en pojke o en flicka) Kom till oss imorse. Mamman sa att storebror insisterat på att ha med sig sina "foppatofflor". Hon tittar på sin son o han pekar på mina fötter.. "Som fröken Sara, mamma.. jag vill ha lika som fröken Sara har.." naaaaaaaw... Plutten <3 Lillasyster har bestämt sig för att det är jag som gäller, för mat, för vila.. tja allt. Känner mig riktigt omtyckt av både barn, föräldrar o personal. <3 Det berör mitt hjärta djupt. (innebär ju att jag förmodligen gör ngt bra :) Min lilla skrutta kämpar på. Igår kom orden.. "mamma.. när är det dags för stick igen=?" Lider verkligen med Flis. Sticken värker länge i både hjärta o tanke :( å många stick är det ju kvar. Hon är på förskolan numera. Lite tveksam o inte riktigt så happy över detta. Hon har insett att sina 3 dagar är maffiga o tuffa, att barnen går ut OAVSETT väder och att det lätt blir rörigt o högljutt. Hon är inte van. Mammasamvetet säger och frågar mig om o om igen.. "Gjorde du ett bra val att börja jobba INNAN Flis var färdigbehandlad?" Bra dagar säger jag. JA, klart att jag gjorde ett bra val. Jobbiga dagar, NEJ.. va fan. hon är inte redo för det här? Är hon tillräckligt fysiskt stark för att orka med detta? Hm...Tack o lov så går hon bara 3 dagar i veckan. Det räcker gott o väl. Har mycket o fundera på när det gäller mitt lilla hjärta. På det som är, på det som har varit och på det som komma skall... Livet är ju här, livet är nu...vem vet vad som händer imorgon=? Inte jag och inte du.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0