gums

Har precis sett dokumentären... barn och cancer på tv. Utan förvaring bryter kroppen ihop, tårarna forsar, minnena rusar genom huvudet.. det är nästan att jag känner dofterna o det gör mig totalt illamående o yr. Såg oss på bild i tv, en snabb blick..men ändå, jag såg mig själv o jag var liksom inte mentalt där. Jag känner för mkt just nu. Jag måste samla ihop mig, innan jag kan skriva mer. Men fy Fan.. hela hjärtat värker av obeskrivlig kärlek till mitt barn o familj i detta nu. Samtidigt som hjärtat blöder för de som ff kämpar o de som förlorat kampen... stöd barncancerfonden, snälla.