kääämpar
Oro. Det är ngt som man som förälder alltid kommer att få leva med. På olika sätt. För mig kanske magsjukan, förkylning, för er cancer... Hemskt orättvist. Men samtidigt oro. Styrkekram
Oro ja, det finns hela tiden men inte så mkt som du bär på. Önskar att jag kunde lyfta bort lite o hjälpa, stödja på ngt sätt. Skönt att ni har bra personer att prata med, de som är proffs på detta med samtal, tankar o känslor. Kramisar i massor min vän!!
Jag lider verkligen med er! Men FAN vad stark du verkar, hade varit jag så vet jag ej om jag orkat stå på benen. När jag läser din blogg så får jag mig en riktig tankeställare! Jag måste sluta klaga på gnälliga barn och njuta mer av vardagen.
Tänk på att man blir stark av att gråta och skrika, alla måste göra det ibland!!!!
kram