kääämpar

Jag kämpar.. som fan. Inte bara med vikten, utan mot jobbiga tankar också. Det är mkt känslor i upplopp hos mig nu. Jag vet inte varför..Kan inte sätta ord på det. Micke -präst- hörde av sig igår o frågade hur vi mår.. För första gången sa jag orden som har legat under ytan så länge men inte riktigt kunnat formuleras i min mun o av min röst.. Jag skrev till honom.. Min själ är trött och trasig... Jag vet inte hur eller vad som kan laga mig. Jag kämpar med näbb o klo för att ta mig och oss igenom det här..Det här...Det kallas cancer. Ordet är så jäkla laddat att man helst inte tar det i sin mun, men det är ju bara så det är.. Även om hon idag inte har några synliga leukemiceller. Man vet ALDRIG. Rädslan..helt fucking obeskrivlig.. Oron.. alltid o överrallt. JAG KÄMPAR..o försöker att överleva. Var tacksam för det du har, var ödmjuk inför livet o uppskatta de små sakerna i vardagen. Gör en god gärning då o då.. det mår själen gott av.

Kommentarer
Postat av: Jessica

Oro. Det är ngt som man som förälder alltid kommer att få leva med. På olika sätt. För mig kanske magsjukan, förkylning, för er cancer... Hemskt orättvist. Men samtidigt oro. Styrkekram

2010-09-09 @ 22:12:19
URL: http://jessicawjohannesson.blogg.se/
Postat av: Mari M

Oro ja, det finns hela tiden men inte så mkt som du bär på. Önskar att jag kunde lyfta bort lite o hjälpa, stödja på ngt sätt. Skönt att ni har bra personer att prata med, de som är proffs på detta med samtal, tankar o känslor. Kramisar i massor min vän!!

2010-09-10 @ 15:49:51
Postat av: Anonym

Jag lider verkligen med er! Men FAN vad stark du verkar, hade varit jag så vet jag ej om jag orkat stå på benen. När jag läser din blogg så får jag mig en riktig tankeställare! Jag måste sluta klaga på gnälliga barn och njuta mer av vardagen.



Tänk på att man blir stark av att gråta och skrika, alla måste göra det ibland!!!!



kram

2010-09-11 @ 07:00:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0