gums

Tankarna kommer flygande, det är snart dags att åka in till avd 12 igen o bli inlagda för ett par dagar. Storbehandling med monstermedicin väntar runt hörnet. Usch.. Monstermedicinen är fruktansvärd, den innebär (förrutom allt obehag för Flis) att den av mig o H som sover på sjukhuset med henne får gå upp o kissa med henne varannan timme i typ 2-3 dygn. Hon får stöddropp som ska hjälpa till att göra sig av med skiten. Minus på sömn + ständig oro = total katastrof. Jag funkar inte som människa dessa dagar o det kommer bli extra kännbart nästa vecka då skolan drar igång igen. Mkt mkt i skolan veckan som kommer.. men det är ju heltidsstudier ändå. Jag tar en liten dag i taget. Finns inget annat att göra. Tittade länge på Flis idag. Hon har tappat mkt hår nu, det lilla som är kvar är så sprött o skört..Det sista håret försvinner säkert med nästa monstermedicindos..Lilla smulis..Tack o lov är hon inte så intresserad o pratar inte om detta med håret. Jag frågade henne en dag hur det känns att tappa så mycket hår. Hon tittade på mig o ryckte lite i axlarna o sen sa hon :"mamma..du vet väl att guldmedicinen skrämmer bort håret?" Min kloka o förståndiga lilla tjej.. Då kom tårarna igen, det var bara att lämna rummet en stund så hon ska slippa oroa sig för mina tårar också. Många tårar kommer falla nästa vecka.. jag kommer ALDRIG vänja mig vid den här fruktansvärda sjukdomen..Det gör ju lika ont för mig vid varenda behandling som hon får..HUR KÄNNER HON DÅ=?