gums

Varför skäms man för att prata om sina positiva sidor? Jag tycker det är fånigt att man inte vågar stå för att man är en genuint trevlig o snäll människa. Jag vet att folk som inte känner mig kanske får det första intrycket att jag är fjäsksnäll. Grejen är den att jag fjäskar inte för någon. Mitt motto är förutom ny dag, nya möjligheter, Man blir som man blir bemött.
Jag menar att är jag trevlig mot även den suraste männniskan som aldrig bjudit mig på ett leende ens, så retar förmodligen jag gallfeber på denne med mitt trevliga o positiva humör. Men tillslut verkar tom de förstå att jag är en genuint trevlig människa.
Hur vet man att man är trevlig om man inte ens vågar erkänna det för sig själv?
Är man trevlig om man inte vågar stå för det?
Dags för lite egoboost. Jag är en snäll, glad, trevlig piggelin som tar hand om mina nära o kära. Försöker uppmärksamma och uppmuntra. Jag är en bra lyssnare och ger mig inte in i en diskussion OM jag inte vet att jag har rätt alltså.
Det jag vill säga är, JAG ÄR BRA! Njut av det du åstadkommer och tänk på 3 bra saker du gjort under dagen innan du somnar. Då somnar du med ett leende o vaknar glad!
Flis är på dagis o jag ska klä på mig o åka till mina gruppmedlemmar o göra en powerpointpresentation. Har aldrig gjort ngt dylikt så det kan bli kul.
Ha en riktigt bra dag.