gums

Jag är systematisk cool-lugn. Jag ligger och ruvar på mina nästkommande drag och håller på att samla material och människor som ska hjälpa mig att föra Flis rättigheter vidare. Erfarenhet ger visdom. Det här kommer komma ur på nationell nivå. Frågan är bara hur? Lyfta i Aftonbladet granskar? NWT? Uppdrag granskning? Barncancerfonden med alla dess kompetenta krigare och ambasadörer? Det är så inte över på långa vägar och herregud vad de valde fel männniska att krångla med. Hur jag mår? Åt helvete dåligt. Magen är totalt ur fas. Magkatarr from hell, yrsel mellan varven och lätt hjärtklappning. Jag är fullpumpad på adrenalin och jag kör på helt i 100 knyck tills detta är klart. Ska jag braka ihop så gör jag det med flaggan i topp alla fall. Får ofta höra att jag är stark och ja jag är stark. Förmodligen starkare än de flesta tror jag. Jag gör nämnligen såhär, vet jag att jag har rätt.. alltså RÄTTEN på min sida då jävlas man inte med mig i förbifarten. Men, jag hatar ordet stark. Jag ser mig mer som en överlevare, Jag kämpar för min dotters rätt till ett så in i mesta möjliga mån rätten till ett "normalt" liv. Jag är en fighter, en budbärare av rättvisa och mamma som I.N.T.E ger upp.

 

Känner mig som en krigare nu. Jag känner att jag tar tillvara på urvansinnet som växer i mig och använder den till att slå tillbaks där det gör som ondast. Jag tänker fortsätta slå, sparka och skrika högt och mest hela tiden..tills jag känner att Flis och vi fått den officiella ursäkt som vi är värda och att kommunen får sig en jävla halsbränna som svider a väry väry long time. Det ska finnas underlag kring barn med infektionskänslighet och handlingsplaner som skall följas. Jag ger mig inte tills jag ser att detta finns. Toktaggad! Här ska samlas information!!!!