Dessa måndagar..

I gång i veckan. Alltid, som ett dåligt skämt liksom. Gillar inte måndagar. Jag är "ledig" från worki. El arbetsbefriad heter det. Det är ju sjukhusdag. Just nu *peppar peppar* testar vi varannanveckas provtagning o medicinjustering, o än så länge (ett par veckor..) har det gått ok. Det är ju inte lätt för hönsmamman att bara vara cool o relaxed över detta. Det är väry svårt om jag ska vara ärlig. En större oro o seperationsångest äv vad jag tidigare haft äter upp mig mer o mer. Man behöver ju höra didära orden från "övermakten" varje vecka (ja helst varje dag, men det går ju inte, det fattar tom jag).. ja ni vet läkarna o sjukvården som har mitt barns liv i sina händer. Idag är en ickesjukhusdag. Det är jobbigare än sjukhusdagarna faktiskt. Snart.. i oktober är det 2 år sedan cancerhelvetet stormade in i vårat liv o har inte lämnat någon oberörd bakom sig. Måndagar är en sån dag då allt sköljer över mig igen. Vad händer? Hur mår hon nu, är vanliga frågor från min omgivning.. men va fan.. JAG vet inte. Jag ser på henne att yttligare en biverkning av cellgifterna "poppat" upp. Men ärligt talat alltså.. tack o lov verkar hon vara bekymmerslös för just denna biverkningen. Jag vet egentligen inte mer än vad värdena säger, o värden i sig är svårt förklara o i många fall obegripligt. I alla fall. För att förneka oro o jobbiga tankar fyller jag sjukhuslediga dagar med mys. Idag åt vi lyxfrulle på Kaviar, vi tog en sväng till Ikea o köpte en BILLY (o korv) åt Flis, snart ska hon till bästa frisören Linda på GRYM för att kapa lite lugg, sen är det stallet som gäller. En rättså schysst måndag ur en 5-årings perspektiv kanske? Själv ska jag åka på em-möte på worki. Sen hem o montera hylla, för denna har JAG köpt o JAG ska fixa ihop den. Punkt slut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0