Men världens sämsta eller???

Jag gnällde min dotter i säng. Slå den om ni kan? Blääääää va dålig jag känner mig. Samvetet gnager hål i huvudet på mig. MEN. Vissa saker är ju bara inte ok att göra. Som att klippa sönder papper enbart för att se hur mkt skräp det blir. (Ja, kreativa mamman frågade om hon ville färglägga o klistra på ett nytt papper som ett collage likosm, barnet sa N.e.j. jag vill se hur mkt skräp det blir?!?!) Det är inte ok att klippa sönder en pruttkudde enbart för att se vad som gör att den pruttar. (Detta trots att jag förklarat luft, skumgummi o ett gummiöverdrag med luftpip) Inte ok att bestämma kvällens middag o tjata järnet tills man får som man ska. (Detta kallas önskekost o jag orkar itne dra varför.. det är som det är med Flis)Och istället för att äta varm och nylagad mat så har hon tryckt i sig chokladrullar med kex. Ett okänt antal, men hungrig är hon ju inte. Thanks alot. Och det som verkligen får bägaren att rinna över.. alla leksaker som är precis där de inte ska vara. I VÄGEN ALLTSÅ!! Så.. efter att mamman snörvlat, hostat o hesat sig igenom en tjatkväll här i huset så säger Flis. Mamma, nu är jag trött och vill gå och lägga mig?! Eh.. händer det eller? Jag satte mig på hennes sängkant o sa förlåt för att jag har tjatat ikväll. Vi kramas länge o hon säger.. "mamma, du.. jag älskar dig mest. Puss och kram sov gott!" Älskar mitt lilla hjärtegryn över allt annat.. tjohopp.. hej o välkommen dåliga tjatsamvete. Fuck fuck fuck.. jag känner mig lätt som världens sämsta mammi efter en sån kommentar som pricken över i ikväll.

Kommentarer
Postat av: Mari M

Usch ja, såna kvällar är inte roliga...ibland kan mornarna också bli tok o bägaren rinner snabbt över :-( Dessa älskade barn kan verkligen driva en till vansinne, de väcker många känslor hos en som man inte visste att man hade innan man fick barn...det börjar väl liksom redan när bäbisen är i magen...redan då kan man förundras över en själv när hormonerna rusar omkring ;-) Jaja, vi är inte perfekta o ibland kan man behöva rasa av sig lite...kram på dig fröken Sara o sov gott nu!

2010-12-09 @ 21:53:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0